Senaste inläggen

Av jennahs - 11 maj 2018 18:18

"åh, vi väntar ett kärleksbarn"................eller inte    


.....däremot såg jag på svtplay.se på programmet PLUS och jag som är nyfiken på lite allt möjligt som i det här fallet handlar om "barnmaten" hurvida bra det igentligen är så säger hon det jag själv tänkt på just kring barn och mat....

Det man vänjer barnen vid tills dom är 1,5-2års åldern  är också det dom kommer vilja äta i framöver dvs ger du inte ditt barn regelbundet grönsaker, lax, bönor lr vad det kan tänkas vara i nyttigväg och bara välling, barnmatsburkar och KORV med makaroner (noll näring) ja, då är det också det som gäller och man vänjer sig vid.


Det här med "kräsna barn" är alltså en myt, en väldigt bekväm myt som många använder tror jag   .

Som om alla barn  som föds på jorden bara äter korv, och vill inte ha annat? kom igen det låter helt befängt att bara skriva det. 


Intressant program ialf, titta vetja!.  LÄNK .



Annars är väl dagarna ganska lika just nu som jag kanske redan sgt, gå upp samma tid/åka samma buss/hämta medicin samma tid, åka hem samma tid. Alla dagar ser likadana ut och jag tänker att shit, tänk och leva såhär på auto? rutiner och struktur som är a och o för mig  men som får mig att känna mig som en robot.

Det här får mig att tänka på hur viktigt det är med en sysselsättning som har variation och inte är så ensidigt som man vet vad som väntar, därför är människor ngt jag vill jobba med i första hand..tror jag.

Träffade på en gammal vän som nu jobbade som elevassistent åt en elev med ADHD ngt hon också själv har och jobbet var så roligt menade hon, ingen särskild utbildning krävdes heller. Tycker erfaranhet väger tungt i såna här sammanhang, många gånger är en bok och mänsklighet två helt skilda saker.



Nepp, igår förresten hängde jag och syrran hos mamma syrran stekte pannbiffar medans jag försökte ha pli på våra hundar då min hund är så bortskämd med uppmärksamhet, Love skrämmer gärna bort trisse och vill ha mig/syrran/morsan för sig själv. Det känns endå tråkigt, börjar inse att han kanske bara kan vara ensamhund. Jag som hittat en hund i linköping för 10 papp med stamtavla och gudomligt fin!, brun/vit chihuahua som är över 1 år, så ingen valp heller. 

Det som tar emot är just att love är svår med andra hundar men han kanske kan vänja sig? samt så är han dyr i kostnader, hans mat kostar 500:- för bara 3,5kg sen köper vi "krydda" som vi pepprar maten med så han ens vill äta som kostar 335;-./mån. Försäkring 250:-/mån.


Sen alla veterinärskostnaderna som helatiden tillkommer......fan, börjar förstå vad svaret blir gällande en till hund just nu blir. Typ nej. Jag får vänta lite kanske? eller, det sjuka är att han heter JULLE precis som min första hund och bara det känns som ödet, för sånt tror vi väl på?.


Nu ska jag deppa en sekund före jag dra fram chips och dipp!, mumma!

Av jennahs - 5 maj 2018 16:50

Imorse gick jag upp före 6 och min yngsta son likaså då han ville följa mig till Falun idag. Vi hade gjort i ordning lite smått och gott till bussresan, vi hann med donken vid 7 snåret dessutom för en milkschake. Lite lyxigt sådär som det ska vara när man ska iväg nånstans. Kände mig tvungen att hämta medicin just idag.


Så vi åker till Falun och när det äntligen är min tur tar sjuksköterskan mitt leg och återkommer med en mardröm, hon berättar att de inte finns medicin utdelat till mig idag. BA VAA?. Även om jag ifrån sagt mig helgerna (att jag ej kommer) måste de trots allt alltid finnas medicin där ifall om jag inte klarar det, om jag inte kan vända mig till 65an i falun vem ska då hjälpa mig tänker jag?.

Läkaren kom och sa att de är min mottagning som har ansvaret.

När vi kom hem igen ringde jag dit igen och sköterskan försökte lugna mig och sa " försök hitta på ngt, sysselsätt dig, solen skiner..blabla" , solen skiner? som om det hjälper om jag blir dålig?.

Hon säger också " blir du dåligt kan vi hjälpa dig med atarax, JA! jag vet hur det låter" hon förstår alltså att atarax är som alvedon i det här läget så hjälpen är lika med noll.


Hade tur att barnen redan pratat om att hänga med syrran så dom for iväg på marknaden, hade gärna velat följa dit jag med men bilen var full. Jag fick bidra med pengar.

Förresten, tycker ni det är konstigt om barnen åker iväg på marknad med sin pappa och ber mig om pengar?

En tanke jag fick.

Och påtal om det! så borde alla lyssna på senaste avsnittet (som heter "dubbelliv") med katrin och bingo! dom tar upp om ett barn som bott växelvis hos sina föräldrar (varannan vecka) och som inte känt sig hel i det och fått medla mellan sina föräldrar, vad Bingo och katrin tycker om det får man höra. Jag kan inte annat än hålla med.

sen har jag hört många gånger om när pappan träffat en ny att hon i sin tur inte gillat att han haft kontakt med barnens mamma, och bara det säger en del om en person. Skulle min pojkvän varit svartsjuk/sabotera kontakten mellan mig och barnens pappa hade jag rykt direkt! det hade vart min första tanke, finns inget som är så känsligt som barnen, där ska man inte kompromissa när man träffar en ny.

Ingen kan säga att man älskar någon annans barn och sedan sabotera på det sättet, det kallar jag att vara Narcissistisk!.

 

Oj, har ni någonsin googlat ordet? jag fick en spontan tanke att göra det.

SÅ! om man uppvisar FEM av följande kritier står det ...håll i er!

 

 

  1. Har överdrivna känslor av att vara viktig och betydande
  2. Fantiserar ofta om till exempel rikedom, framgång, makt eller kärlek
  3. Anser att, eftersom personen anser sig vara så viktig, att personen bara ska umgås eller associera sig själv med andra viktiga personer
  4. Har ett överdrivet behov av beundran
  5. Har orealistiska uppfattningar om sina egna rättigheter - exempelvis förväntar sig personen ofta den bästa behandlingen när denne söker sådan
  6. Utnyttjar andra för att uppnå sina mål
  7. Saknar eller har bristande empati
  8. Tror att andra är avundsjuk på denne, men kan också själv vara avundsjuk på andra
  9. Ett högfärdigt och/eller arrogant beteende

 



Någon som känner igen sig? jag kan säga direkt att inte en enda punkt passade in på mig. Men visst är det intressant det här med personlighets störningar, allt som har med beteende och personlighet att göra.



Tänkte ge Love lite mat. Älskar att de börjar bli varmare ute synd bara att jag knappt har några kläder, shortsen jag köpte till barnen var för små dessutom .. jag som köpte tre par. Tjao!











Av jennahs - 3 maj 2018 10:26

Alla säger alltid till mig att folk dras till mig, frågar ofta vägen, kallpratar lr vad det nu kan tänkas vara, kort och gott man går alltid fram till mig. Alltid. 


Idag åkte jag till öppenvården som alltid för att hämta dagens medicindos när jag sedan ska hem och står vid hållplatsen kommer plötsligt en man fram med raska steg, inte helt ovanligt att folk kommer fram för att prata lr för att fråga saker om hunden det händer helatiden, så det kändes inte konstigt då men när jag i efterhand förstår att han skulle gå till tåget och istället går till mig där jag står blir de lite skumt. Han böjer sig ner framför hunden, frågar om hunden , sedan frågar han mig vad jag jobbar med svarar att jag är sjukskriven. Han frågar om jag är mammaledig? jag börjar märka nu att detta inte är normalt och han verkar lite "konstig" och frågar alldeles för många personligafrågor.


Jag är inte helt ärlig men jag säger "jag har påbörjat medicinering för jag har ADHD vilket till viss del är sant, att jag har diagnosen ADHD.

Kunde dock ha hittat på vad som helst istället men så snabbtänkt var jag inte i det läget.


Han säger då " de trodde dom jag hade med först som 7 åring, men jag har aspberger". Sen frågade han om jag brukade hamna i slagsmål?samt  sa att han var snäll och att jag kunde följa med honom hem så skulle han visa det för mig och säger " men du kanske har pojkvän?".

(Nu börjar det bli väldigt creepy) på långt håll ser jag en buss och tänker att den hoppar jag på oavsett vart den ska åka...

medans jag tänker detta frågar han " hur gammal är du?", varav jag svarar "33år" det gick inte att ta miste på hans besvikelse, vad trodde du frågar jag? (här tänker jag att han hoppats på att jag är 40+) men döm av min förvåning när han säger "jag trodde du var 15 år" .....alltså, fyfan!!!!!!!.


bussen börjar nu närma sig och det enda jag vill fråga nu är vart fan han bor så jag frågar detta då jag inte hoppas på att han inte ska bo på samma ort som mig och kretsas runt mina barn. Han bodde i grannkomunen. Sedan började han kasta saker från marken på hunden, blir konstig. Busen är påväg att åka förbi mig men hinner stoppa den. 


Det är mkt jag ångrar nu som att fråga vad han heter lr ta en "smygbild" men enda jag kunde tänka på var att komma därifrån.


Jag är så äcklad och chockad att det inte finns ord för det!. Usch.



Man tänker inte på att vem som helst vart som helst kan vara ett äckel, dagsljus som i nattmörker. Därför har jag alltid känt att mina barn främst min yngsta som mest aldrig har pengar på mobilen alltid ska kunna ringa från sin mobil och fyller ofta på den. 

Samhället ser inte ut som det gjorde på 90-talet man kunde åka hem själv från ställen, vara ute hela natten, lifta osv.  Man ska inte vara naiv.


Av jennahs - 29 april 2018 06:50
Det här inlägget är lösenordsskyddat.
Lösenord:  
Av jennahs - 28 april 2018 06:35
Det här inlägget är lösenordsskyddat.
Lösenord:  
Av jennahs - 20 april 2018 05:39
Det här inlägget är lösenordsskyddat.
Lösenord:  
Av jennahs - 18 april 2018 06:08
Det här inlägget är lösenordsskyddat.
Lösenord:  
Av jennahs - 14 april 2018 09:24
Det här inlägget är lösenordsskyddat.
Lösenord:  

Presentation

Fråga mig

3 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2019
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Gäsbok


Skapa flashcards