Senaste inläggen

Av jennahs - Söndag 23 april 07:29

Jag var ju hos frisören för inte så jätte längesen, om man ska jämföra med dom år jag annars inte vart där. 

Då var håret dassigt och tänkte försöka bli ljus men efter klippning ville jag bli fräsch i håret på direkten, så slängde i chokladbrunt. Fräsct. Typ 2 månader. Jag jag körnumera med toning utan ammoniak.


Blev en spontan grej bara då "D" skulle göra slingor i sitt hår. Fyfan hur jag ser ut, tog en stark blekning ursäkta, men mood ultrablond är absolut den bästa som jag alltid användt alla år, trots sina 45kr,  hade kunnat bli ljusare antagligen men vågar inte bleka mina tunna fina strån så hårt. Sedan slängdes de i en färg - blond. Nu snackar vi naturligt blond.

Jag är ORANGE röd hårig det ser förjävligt ut så får se om jag pallar med den här processen denna gången då. 


Den här veckan är helt tom på tider och det enda som behöver göras är att strukturera upp lite saker inför mötet med arbetsterapueten, sätta i lite papper i pärmar, fylla i mer papper. 

Jag fick höromdagen ett brev som jag väntat på länge och äntligen fick jag en tid den 1 juni!. Jag satsar mina högsta kort och kan därmed också förlora stort. Antingen eller alltså. Sjukt nervös. 

Återkommer mer kring det här längre fram.



Annars har jag hamnat i en riktig dipp och måste faktiskt ringa för lite råd kring vissa saker, det är svårt att hantera saker som man inte vill lr kan berätta alla gånger. Och oförsåelsen förstör väldigt mkt just nu. 





ANNONS
Av jennahs - Onsdag 19 april 10:08

Tittade precis på en serie som börjat på svtplay.se som är i tre delar.


" En ny chans. När kofot och knark i väskan har bytts ut mot nappflaskor och blöjor. Sara var partyprinsessan som blev heroinist som hamnade på kåken. Javi lämnades bort som liten och tillbringade sin tonårstid på sluten ungdomsvårdanstalt. Bella började knarka när hon var 13år. Tre ungar tjejer. Helt olika bakgrund och vägar in och ut ur missbruk. Nu sammanstrålar de med sina bebisar på Kris mammagrupp. Beroendet finns alltid där och riskerar att ta ifrån dom allt. "  HÄR.  In och titta!


Det handlar verkligen om det. Struktur. Göra vanliga saker utan att balla ur. Vara inom ramarna. Gå upp, äta, jobba, se på tv, bygga pepparkakshus, diska, tvätta, handla. . Göra såna vanliga saker. Skapa högtider, precis som när man var liten själv. Ständiga reflektioner över sin egen barndom, vad man inte själv ska göra fel. Bilden man alltid hade hur man skulle vara som mamma. Som om livet skulle ha en rak och enkel väg."

Livet är en stor cirkel och varje år är det samma sak varjegång, man kan förutspå sitt eget liv. Bara följa ramen så vet du hur livet blir, och slutar. Samma mönster helatiden. Bortsätt från din 4 veckors semester då du åker och badar på ngt sommarland, kanske campar, åker på ullared? handlar matrella saker. Lapar sol i ngt annat land?. Måste de vara ngt fel med det? abslout inte. Dom flesta drömmer om det. 



Är jag deprimerad om jag tänker sådär? inte om ni frågar min läkare, men varför tänker jag sådär? varför känner jag inte stor motivation till att följa strömmen?. När en vän skriver att jag ska ut och leva livet, slog det mig att fan, de borde jag verkligen. Vad ska jag göra? vad vill jag göra?. Tror ärligt att jag tappade helt för flera år sedan, mitt liv gick i kras och jag har aldrig hittat tillbaka till mitt jag igen. Där är problemet.

Jag ska lära mig hantera saker på ett annorlundare sät, tänka mer positiv och se lösningar. Det hade antaglgien vart betydligt lättare om jag visste hur jag ville ha mitt liv, vad jag vill göra, ha mål här i livet. 

Istället sitter jag här, äter drageägg och lyssnar på rättegångspodden varvat med dokusåpor. Panik hanterar livets måsten i sista sekund för att sedan återvända till senaste avsnittet. 


Påsken kom och gick, blev ingeting utav den faktiskt. Hade inte direkt planerat ngt och då det hände så mkt så passerade den bara och vila och bli stabila i vardagen var de som stod i fokus. 

Nästa grej är midsommar, jag längtar. Sill, potatis, sena sommarkvällar bland mygg. *längtar*.



Okej, men hönni fint väder har vi idag. Tänkte försöka ta en längre prommis med Love i varjefall.

Jag avbokade hans kemiska kastrering då hans beteende klingade av. (AMEN). 


Glesa återkommande här jag vet, men blir inte så pepp när jag vet vissa som läser den. Orkar inte ens läsa igenom ifall de står ngt knas, men äh.. 


Jag hoppas ni haft en bra påsk, det är trots allt ganska gott med sill och potatis.. det är lite inrotat att äta julbord 3 gånger om året i 30 år ca. Man kanske ska ändra traditionerna lite? det vore ju ngt. Komma på ngt eget inför...tex påsken? som jag annars inte tycker är ngt speciellt. Inte nyår heller för den delen, men då är de så jävla kallt och drygt med fylla och fyverkerier så annat än sova bort den finns inte?:)

Btw, står i kö för annan lägenhet. Lät den andra passera, nästan drömsenariot då den är i porten brevid. Utsikten är perfekto!. Jag älskar att se solnedgången över berstopparna från tvrums fönstret/ballisen....













ANNONS
Av jennahs - Måndag 3 april 07:16

Hej!


Nu undrar ni varför jag LÅST hela bloggen under en tid. Nej såhär är det va, att jag har låst en massa inlägg dom allra flesta, alla(?). Jag vill ju vara lite anonym men endå inte, jag vill inte skriva namn och orter och försökt hymla om det, sen när det googlades vissa saker raddades min blogg upp, rad efter rad. Med namn och ort. 2012 var året!.

Yes. Vilket jobb de var vet fortfarande inte om jag lyckats låsa allting och sudda ut.

Min fot har gått i cirklar och kroppen har vridit på sig av frustration medans jag låst inlägg efter inlägg.


Tanken är att låsa den helt och börja på nytt, jag behöver skriva av lite saker som jag idag glömt tex. Börja på nytt, ny blogg (ev, eller sluta skriva helt).


Men ja, så är det ialf.


Vad har hänt sedan sist? jag har faktiskt lämnat ett urinprov och ringt varjedag att den här läkaren ska skriva mitt intyg, och jag vågar knappt se vad han skriver när vi knappast hade person kemi. 

Det var lika bråttom med blodproverna och ett MÅSTE så jag sprang till sjukan till 7.30 och bad om minsta möjliga nål medans jag blunda hårt och spände mig. Nja tyckte hon, de blir bättre flöd med större nål..KÖR tänkte jag.

Hon stasar armen hårt som fan, pepprar fingret mot ett kärl och sedan lossar hon och går och hämtar någon? vafan tänker jag? stället som sticker varjedag. Hon kommer med en till personal samt en "butterfly" för småbarn, som man inte får ta själv. Mindre nål än vad jag någonsin haft alltså. 


Jag var sjukt nervös över mina prover, främst B12 provet som min kontaktperson hojta över, "oj så högt". Både året 2012 samt 2015 enda åren jag lämnat på senaste. Vad menas med det tänkte jag och googla..

fyfan jag höll på bryta ihop här hemma!!

Tack och lov fick jag veta att jag låg inom ramarna detta året, pjuhh!!.

Nu väntar dom in alkoholprovet bara som tar lite längre tid, för att se hur mkt alkohol jag druckit dom 3 senaste månaderna. Knappast olagligt så förstår inte alls. 

Men jag har inte druckit på 6 år....synd dom inte kunde kolla år istället!;)


Har också fått en lägenhet, om jag velat. Men det blir att tacka nej, trots enplans lägenhet, altan osv. Den är alltså min bara jag vill, men jag vill nog bo på samma område jag gör nu. Billigare och under tiden ska jag betala av lite saker, som nästan är färdigt.

Jo, i torsdags var jag och tatuerade mig, handen faktiskt ...en fet schysst ros med blad, samt barnens namn i skrivstil på handleden. Vi är inte klara ännu, det ska skuggas. Den smärtan folket, hade jag bara vetat...

..."ingen har skrattat ännu" säger tatueraren som var fokuserad, få ordig medans jag svor, bet mig i ärmen, slet i tröjan pch grimaserade i två timmar utan vila. SAltat pris var i jämförelse...jag har köpt mig en cykel också, när en 3e cykel fick punka och hade ekrar som spretar och aldrig blir lagade fick jag nog. 


Tillbaka till tatueringen, efter handen ska jag jag fortsätta på armen så det blir sammansatt på ngt vis. Sen är jag done, jag har halva kroppen tatuerad känns de som. Vänster arm samt ben. Ska köpa bedövningssalva tills vi ska skugga, jag LOVAR er.. den smärtan är outhärdig. Vidrig finns inte en millimeter som känns "okej". 


Passade på att betala min sons present redan nu dessutom, då en dator är något vettigt anser jag. Fått mkt betalt men då har jag fått mindre slant denna månad, märkte jag. 


(hann aldrig skriva klart inlägget...........)





Av jennahs - Söndag 19 mars 06:44
Det här inlägget är lösenordsskyddat.
Lösenord:  
Av jennahs - Onsdag 15 mars 17:30

 

Av jennahs - Onsdag 15 mars 14:16
Det här inlägget är lösenordsskyddat.
Lösenord:  
Av jennahs - Måndag 13 mars 14:18
Det här inlägget är lösenordsskyddat.
Lösenord:  
Av jennahs - Söndag 12 mars 08:20
Det här inlägget är lösenordsskyddat.
Lösenord:  

Presentation

Fråga mig

3 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Oktober 2017
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ jennahs med Blogkeen
Följ jennahs med Bloglovin'

Gäsbok


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se