Hej hönni, jag tror jag är sjuk? eller nå.

Jag spenderade nog min kväll och halva natten på dass. Fyfan..alltså tänk er själva. Jag tar min medicin som ska få mig att somna lättare. Lägger mig i sängen, käner hur magen håller på att explodera. Sitter på toa, jag känner ju medicinen börjar göra sin verkan. Jag vill bara somna å dass kände jag....

Jag la mig i sängen igen, och kollade å tv och tyckte magen kändes bättre, jag går och tar lite mer sömn medicin, lägger mig. Sedan går de ca 20 min så jag måste på toa igen. Fan jälva mage alltså. Jag ville bara gråta just då!!jag känner hur medicinen börjar verka igen, och jag sitter återigen på dass!!.   

Babe hade somnat ifrån mig för länge sen, vaknade till och gnällde på att tvn va på än ibland, sådär.

" du kommer somna med tvn på", som han alltid säger.." , jag svarar alltid att jag INTE kommer göra det, sov du!.

Varje kväll då jag ligger vaken längst håller jag i dosan(vilket sker sällan numera), beredd på att stänga av när jag känner att medicinen gör sitt.

Jomenvisst, de slår nog aldrig fel. Jag somnar med tvn på!.

Jag hatar att stänga av tv, vända mig om och försöka sova i mörkret, sen hur jag hör babe snarka lite ibland.

jag blir rastlös, brukade förr gå upp och röka, men snurrar mina tankar nå enormt. 

Igår stod jag i duschen, ibland händer de att jag fastnar där längre än vanligt, pga mina tankar...som ofta leder till tårar. Jag försöker dölja min svaghet inför andra. Jag har är alltid den som är stark och står upp för mig själv, som kan prata för mig själv. 

men idag hoppas jag på en bra dag, vem kan hindra mig? bara jag själv.