Unga förstår inte riskerna med cannabis

Vuxenvärlden har misslyckats kapitalt med att kommunicera varför cannabis är farligt och varför det bör vara förbjudet. För att vända utvecklingen och inte riskera ungas psykiska hälsa krävs att vuxna läser på, skriver Erik Leijonmarck och professor Fred Nyberg.

Polisens tillslag mot försäljning av cannabis på Åsö grundskola i Stockholm nyligen vittnar om en växande klyfta mellan ungdomar och vuxna i synen på hur farlig cannabis är.

En av eleverna på skolan berättar att bland hennes jämnåriga är uppfattningen att marijuana är i stort sett ofarligt, i alla fall mycket mindre farligt än alkohol.

Detta stämmer inte.

I Sverige har vi en bred folklig och politisk uppslutning bakom målet att samhället skall vara fritt från narkotika. Den breda enigheten om detta mål är en av förklaringarna till att relativt få svenskar använder narkotika, däribland cannabis. Ytterst få människor, utöver de som arbetar inom prevention och behandling eller själva använder narkotika, har haft anledning att intressera sig för frågan eller lära sig om narkotikas skadeeffekter. Detta är i grunden sunt men ställer till problem för föräldrar och andra vuxna när ungdomar bagatelliserar cannabis skadeverkningar utifrån information de hittar på internetforum. Vad vet vi då om cannabis skadeverkningar?

Sanningen är att forskarkåren vet betydligt mer i dag än för bara 10 år sedan. Den medicinskt ansedda tidskriften The Lancet drog 1995 slutsatsen att inte ens långsiktig användning av cannabis utgjorde några större hälsorisker. 2007 har man svängt och menar att cannabis långsiktiga påverkan på psyket utgör en betydande risk för användarna och att det finns skäl att informera och varna allmänheten om detta. Psykiatrikern Jan Ramström har sammanfattat forskningsläget i rapporten Skador av hasch och marijuana och kommit fram till liknande slutsatser.

Det finns ingen anledning att hymla om att cannabis är farligt och därför bör förbli förbjudet. Risken att drabbas av psykoser vid cannabisrökning och därmed på sikt utveckla schizofreni är högst reell. En relativt vanlig bieffekt av cannabisruset är panikångestattacker av olika styrka vilka kan övergå i långvariga panikångestsyndrom.

Trots att psykoser och ångestattacker även kan drabba förstagångsrökare är dessa ändå inte de stora riskerna med cannabis. Den huvudsakliga problematiken är den långsamma och smygande förändring som drabbar personlighet, känsloliv och tankeverksamhet samt det beroende som användaren riskerar att utveckla. En person som röker cannabis regelbundet får försämrat korttidsminne, svårare att utföra komplicerade tankeoperationer, svårare att koncentrera sig och att bearbeta information.

En annan mycket viktig konsekvens av cannabisrökning är att användaren passiviseras. Nyfikenheten på livet och viljan att ta sig för nya saker förbyts i cannabisrusets förnöjsamhet. Oftast märker inte cannabisrökaren själv att denne förändrats. Det är däremot tydligt för omgivningen att personligheten och känslolivet gradvis har avtrubbats.

En källa till oro är att tonåringar är extra utsatta för cannabis skadeverkningar. Innan hjärnan är fullt utvecklad vid 25 års ålder är den extra sårbar för påverkan från droger. Vid tidig debut ökar risken för beroende och de psykosociala och psykiatriska bieffekter som nämns ovan. En ytterligare källa till oro är det faktum att cannabis, genom växtförädling, generellt sett blivit starkare under de senare två decennierna. Ju starkare cannabis, desto större risk för psykiska och fysiska skador hos användarna.

Ovanstående skador låter sig inte beskrivas i enkla slogans utan kräver en dialog mellan föräldrar och barn eller lärare och elever. En förutsättning för att en sådan dialog skall komma till stånd är att vuxenvärlden läser på och blir mer kunnig.

Utmaningen vi har framför oss är att kommunicera cannabis skadeverkningar på ett trovärdigt sätt. Klarar vi inte av det finns risken att våra ungdomar stiftar bekantskap med samhällets syn på cannabis först via polisingripanden och inte via diskussioner runt köksbordet eller via förebyggande insatser. Detta är onödigt och riskerar att antingen stigmatisera en generation eller äventyra den yngre generationens psykiska välbefinnande.

ERIK LEIJONMARCK

analytiker Narkotika och Organiserad Brottslighet, Institutet för säkerhets- och utvecklingspolitik

källa.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

... lyssnade på en podd där serien "EXIT" nämndes och när vi leta nya serie att se så kollade vi upp den, men asså, jag är helt fast!. Älskar detta. Den här serien är norsk/talande mest (svensk med) handlar om FINANSeliten i norge och inblick i deras...

Men hey! godmorgon?   Jag pallar inte ens somna om efter att ha vaknat 5.30 av att "D" hysteriskt skrattar i sömnen detta händer nästan varje natt.  Hur kan man inte vakna av att skratta så högt?.   Har googlat runt lite och vad hittar jag ? ...

Godmorgon.   Har sovit hyffsat inatt. Men helgen har vart sådär, jag påverkas lätt utav dåliga besked och ett sådant fick jag senast i fredags tänkte skriva om det nästa gång för jag vill få lite svar. Livet är ibland ole-dole-doff har jag märkt ...

Godmorgon.   Första natten jag sovit någlunda och inte 3-4h sammanlagt. Förkylning inne på 3e veckan och med det huvudvärk som inte ens värktabletter kan hjälpa. Jag är helt förstörd kan seriöst inte minnas när jag var så dålig och så länge senas...

Jaha, då blev man förkyld eller de har jag vart en vecka nu fifan har glömt hur jobbigt de verkligen är, det var år sedan jag var såhär tvär förkyld men tack och lov har jag inte haft feber åtminstonde inte hög feber. Verkar som "D" börjar känna av f...