Alla säger alltid till mig att folk dras till mig, frågar ofta vägen, kallpratar lr vad det nu kan tänkas vara, kort och gott man går alltid fram till mig. Alltid. 

Idag åkte jag till öppenvården som alltid för att hämta dagens medicindos när jag sedan ska hem och står vid hållplatsen kommer plötsligt en man fram med raska steg, inte helt ovanligt att folk kommer fram för att prata lr för att fråga saker om hunden det händer helatiden, så det kändes inte konstigt då men när jag i efterhand förstår att han skulle gå till tåget och istället går till mig där jag står blir de lite skumt. Han böjer sig ner framför hunden, frågar om hunden , sedan frågar han mig vad jag jobbar med svarar att jag är sjukskriven. Han frågar om jag är mammaledig? jag börjar märka nu att detta inte är normalt och han verkar lite "konstig" och frågar alldeles för många personligafrågor.

Jag är inte helt ärlig men jag säger "jag har påbörjat medicinering för jag har ADHD vilket till viss del är sant, att jag har diagnosen ADHD.

Kunde dock ha hittat på vad som helst istället men så snabbtänkt var jag inte i det läget.

Han säger då " de trodde dom jag hade med först som 7 åring, men jag har aspberger". Sen frågade han om jag brukade hamna i slagsmål?samt  sa att han var snäll och att jag kunde följa med honom hem så skulle han visa det för mig och säger " men du kanske har pojkvän?".

(Nu börjar det bli väldigt creepy) på långt håll ser jag en buss och tänker att den hoppar jag på oavsett vart den ska åka...

medans jag tänker detta frågar han " hur gammal är du?", varav jag svarar "33år" det gick inte att ta miste på hans besvikelse, vad trodde du frågar jag? (här tänker jag att han hoppats på att jag är 40+) men döm av min förvåning när han säger "jag trodde du var 15 år" .....alltså, fyfan!!!!!!!.

bussen börjar nu närma sig och det enda jag vill fråga nu är vart fan han bor så jag frågar detta då jag inte hoppas på att han inte ska bo på samma ort som mig och kretsas runt mina barn. Han bodde i grannkomunen. Sedan började han kasta saker från marken på hunden, blir konstig. Busen är påväg att åka förbi mig men hinner stoppa den. 

Det är mkt jag ångrar nu som att fråga vad han heter lr ta en "smygbild" men enda jag kunde tänka på var att komma därifrån.

Jag är så äcklad och chockad att det inte finns ord för det!. Usch.

Man tänker inte på att vem som helst vart som helst kan vara ett äckel, dagsljus som i nattmörker. Därför har jag alltid känt att mina barn främst min yngsta som mest aldrig har pengar på mobilen alltid ska kunna ringa från sin mobil och fyller ofta på den. 

Samhället ser inte ut som det gjorde på 90-talet man kunde åka hem själv från ställen, vara ute hela natten, lifta osv.  Man ska inte vara naiv.

Godmorgon folks!

Det är en sak ni kanske inte visste om mig? ba va? haha ... nejmen, jag sköt luftpistil som ung och tävlade en del i det också men när det inte fanns fler pokaler lr andra saker att vinna så började jag tröttna i samma veva började man springa ute sena kvällar och killar och allt de där ni vet. 

Minns hur jag alltid när jag kom till lokalen för att träna och sköt mitt i prick med första/andra skottet och alla runt omkring mitten och det är roligt att många äldre minns min talang inom skytte.

Alla lånade luftpistil men min pappa köpte en pistol ifrån en kille som tävlade i OS som knappt var använd, ni som vet ni vet. Man kör inte många skott i OS före man byter. 

Hade en styer lp10 om det säger er ngt.

Kul var det och synd jag inte fortsatte är helt övertygad om att jag hade kunnat trappa upp i den hiarkin.

Den här luftpistolen har legat många år nu men döm av min förvåning när jag försökte ringa en vapen handlare som hade stängt så hann inte ryktet gå långt före jag fick en privat köpare?? som dessutom kan ge mer än vad jag gav, trots att det kommer kosta att konventera den. 

KUL JU, men känns lite i hjärtat att sälja den förstås ... 

Okej, annars fortsätter väl problemen här förutom att jag väntar på svar från psyk om dom kan börja dela min medicin här, så har love inflamerat tandkött samt att tänderna snart måste dras men då han inte ens är friskförklarad från den utredning vi gör lr vet vad problemet är känns det lite scary. Törs man söva i det läget?.

Blev riktigt irriterad  btw när jag fick veta från vettris att man inte bör ge lugnande när man gör munsanering pga en massa och det gör mig riktigt förbannad läser även på nätet att man inte bör det, sen är hon som gör detta på honom en av landets bästa?????? 

Tänk att man alltid måste läsa till sig information och dubbelkolla saker istället för att alla ska följa samma linje.

Ska skynda ut med love före frukosten här nu, tänkte samtidigt berätta att inbrotten som varit i krokarna här som dessutom besöktes av två vänner på olika håll (tro aldrig på slumpen) jag sa tidigt till en av dom som haft inbrott att de ÄR en gemensam vän till dom båda, vad fick jag veta? två polare till dom båda sitter anhållna. 

Okej, vi hörs snart.