Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av jennahs - 2 mars 2016 18:47

Polisen: Sluta lägga upp bilder på era barn



Nu är det slut på selfies med barnen – i alla fall om du bor i Frankrike. Fransk polis uppmanar nämligen föräldrar att sluta lägga upp bilder av sina barn på Facebook.


Polisen i Frankrike gick i förra veckan ut med en särskild uppmaning på sin Facebooksida. I inlägget ber man franska föräldrar att tänka efter en extra gång innan de lägger upp bilder på sina barn på internet.

”Ni kan alla vara stolta mammor och pappor till era fantastiska barn, men var försiktiga. Vi vill påminna er om att det inte är riskfritt att lägga upp bilder av era barn på Facebook” , skriver franska polisen i inlägget.

En regional avdelning i den franska poliskåren går ännu längre och uppmanar föräldrar att helt sluta lägga upp bilder på sina barn. Anledningen är att bilderna anses hota barnens privatliv och säkerhet. Franska myndigheter varnar för att bilderna kan spridas till sexualförbrytare och för att exponeringen kan leda till sociala och psykiska problem senare i livet.

Föräldrar kan bli stämda

Varningen kom som ett svar på en internetkampanj där användare uppmuntrades att lägga upp bilder på sig själva och sina barn. Men publiceringen innebär inte bara risker för barnen. Föräldrar kan i framtiden komma att bli stämda för att ha kränkt sina barns integritet. Det säger Éric Delcroix, expert på internetlagstiftning, till Le Figaro. Enligt fransk lag kan en person som publicerar och sprider bilder på en annan person utan dennes medgivande, dömas till upp till ett års fängelse och böter på 45 000 euro, över 420 000 svenska kronor. Denna lag gäller även föräldrar som har lagt upp bilder på sina barn.


källa.




Jag har sagt det förr och jag säger det igen - lägg inte upp bilder på era barn!!. Jag är också stolt över mina barn och tycker dom är finast på denna jord, men jag vill också skydda dom från allt ont och jag ser inga fördelar med att lägga ut bilder på barnen, varför? för att du vill visa upp dom för främlingar? nackdelar finns det dessto mer utav.


Men alla gör såklart som dom vill, jag är ganska säker på att vi kommer få ta del av konsekvenserna utav det framöver när det blir en het disskution dvs NÄR NÅGOT HÄNDER.



Jag hoppas lagen ändras gällande det men tvivlar, den ligger typ efter 1000 år ..så....

Av jennahs - 2 mars 2016 13:52

Obs, nedanför kommer kopierad text!.


 " Det är inget fel på Zlatan, men det blir inga bra resultat om han står med fotbollsskor på en hockeyrink.

 
Men Micke överdriver du inte nu?
– Kanske, ingen aning. Dessa rader kommer bara från min hjärta. Och det är min blogg och jag kan liksom inte hålla tillbaka.
 
Så…
 

Med tanke på hur snabbt måluppfyllelse, kunskapsinhämtning och läxor kommer typ nederst på prioritetslistan i ens liv då ens barn mår dåligt, så borde just trivsel, hälsa och trygghet stå absolut överst på även skolpolitikens prioriteringslistor.

Jag hör varje vecka politikers mantra om att eleverna måste få den kunskap de behöver för att klara sig i framtiden. Men jag skulle vilja vända om hela skutan och säga att de behöver oss just nu för att kunna leva just här och nu. Om vi gör detta på ett bra sätt så kommer den så kallade framtiden att lösa sig utav sig självt.
 
Barn vill lära sig! Och mycket lär de sig oavsett om vi lär dom eller inte. Finns många saker jag inte lärt mina barn som de gör idag. De talar, de går, de kryper …en massa viktiga saker som jag omöjligtvis kunnat lära dom. Ingen kan. De gör det själva. Däremot har jag stöttat de och kanske uppmuntrat dom i vissa fall. Jag önskar att skolan handlade mer om att lära ut konsten att leva. Konsten att förstå sig själv och konsten att behålla sin nyfikenhet och på så sätt även sitt lärande.
 
Skolan består av människor alla unika på sitt sätt. Det är omöjligt att då fortfarande idag till stor del bygga en struktur som är skapad för robotar. Robotar som går i led, behandlas lika, samma tider, samma regler , samma mätmetoder, keps av, mobil av…denna struktur är inte till för barnen, det är en struktur snarare för oss vuxna, så vi kan hålla koll på våra robotar och se till att de äter den maten vi serverar. Men vad händer då med varje barns unika sätt att lära och vara nyfiken på sig själva och sin omvärld. När dagen inte längre består av en tid för dom utan för någon annan. Vi tappar till slut kontakten med oss själva och styrs tillslut helt utifrån. Vi är glada om de andra är glada och min upplevelse av att vara lyckad beror på vad andra skriver för krumelur i protokollet. Jag känner mig misslyckad om jag inte trivs i fabriken och börjar sakta tro att det är fel på mig medans alla andra i systemet verkar ha rätt.
 
Sir Ken Robinson beskriver så fantastiskt vackert tanken om att det faktiskt finns två världar. Och dessa separata från varandra. Jag hävdar ju på mina föreläsningar att det bara finns en, men i detta fallet har jag fel och Ken helt rätt. Han säger ungefär så här:
 
Det finns två världar. En utav dom är den som finns oavsett om du och jag är här. Den fanns långt innan vi fanns och den kommer förhoppningsvis finnas kvar långt efter det att jag dragit vidare, vad vi nu ska. Men denna värld har utvecklats under lång lång tid, människors kreativitet och idéer har sett till att den ständigt förändrats, teknik, kultur, miljö, ekonomi, natur…allt. Denna värld försvinner inte när du gör det.
 
Sedan finns det den andra världen. Den som finns inom dig. Den som absolut inte kan klara sig utan dig. Den värld som startade från att du tittade ut och som kommer att försvinna i samma sekund som du gör det. Den yttre världen, den jag nämnde först betraktar du och försöker förstå genom din inre värld. Du måste alltså förstå och möta dig själv för att kunna förstå och även skapa i den yttre. Din relation med din egna värld är avgörande för hur du betraktar och upplever den yttre.
 
Så vackra ord, jag blir rörd hela jag!
 
Enligt min mening så bedrivs skolan så gott som enbart med fokus på den yttre världen. Vi ska lära oss om den yttre utan att vi förstår vår inre. Återigen handlar det om robotar med deras hjärnor i form av kretskort som ska programmeras utifrån den yttre världen. Politikers mantra att mata in kunskap för att kunna klara sig i framtiden visar på detta. Vilken framtid? Vem har varit där? Framtiden skapas utifrån den medvetandenivå vi upplever här och nu. Vem är jag? borde vara en viktig fråga i skolan. Att upptäcka sin egna inre värld.
Men frågan är ju om vi vuxna har möt våran egna värld? För att jag som vuxen ska kunna hjälpa och stötta våra barn på deras inre resa så måste jag ha mött min egen. Jag måste själv fråga mig hur mitt inre skapar en upplevelse av mitt yttre. Hur arbetar vi med dessa bitar idag på lärarhögskolan? Hur prioriterar vi detta utforskande i olika undersökningar när vi ”mäter” skola?
 
Jag upplever att det finns en kollektiv rädsla ibland oss alla inom skolsverige idag.
Lärare är rädda för att göra fel. Rektorer är rädda för att göra fel. Politiker är rädda för att göra fel. Föräldrarna är rädda för att göra fel. Och barnen är rädda för att göra fel. Alla går vi runt med en kramp i magen som skapas utifrån att inte misslyckas. Många av oss upplever otillräcklighet. Vad är det vi är rädda för? Vad kan bli fel? Studera ett litet barn som ska lära sig gå, som ska upptäcka vad som finns i köksskåpen, som ska se hur vattenpölen funkar….de är inte rädda. Det finns inget att vara rädd för! Inget mäts. Ingen begär att att Lisa ska kunna gå på Torsdag 16.30 Ingen mäter hur många köksskåp Olle öppnar i minuten för att sedan säga till honom att han inte är godkänd. ? Det finns inget att vara rädd för i sitt egna utforskande för du kan liksom varken lyckas eller misslyckas. Du upptäcker och du lär. Och det sker med lust och engagemang, inifrån.
 
Jag menar på att det som är fel och det vi borde vara rädda för är det nuläge som existerar just nu. Enligt rapporter ökar barns psykiska ohälsa, man tror att 2020 kommer depression vara världens näst störst utbredda sjukdom, vi hör hur antalet ”hemmasittare” ökar, utbrändhet bland lärare ökar…jag menar inte att vara negativ, mål f*n på väggen, men vi borde se detta redan nu. Någonting måste göras. Och det ordentligt. Vi måste våga göra om.
 
Våga fråga oss frågan: Vad ska skolan vara till för? För vem är skolan?
 
Av jennahs - 2 mars 2016 09:55
Det här inlägget är lösenordsskyddat.
Lösenord:  
Av jennahs - 1 mars 2016 16:53
Det här inlägget är lösenordsskyddat.
Lösenord:  
Av jennahs - 29 februari 2016 08:01
Det här inlägget är lösenordsskyddat.
Lösenord:  
Av jennahs - 27 februari 2016 14:05
Det här inlägget är lösenordsskyddat.
Lösenord:  
Av jennahs - 25 februari 2016 13:03

... det sista jag gjorde före jag gick och la mig var att packa ihop saker som ska till lägenheten, som vi gör i ordning inför uthyrningen. "D" låg redan i sängen och undrar varför jag inte kan lägga mig bara,  typiskt honom att vara chill med allt.  Medans jag studsar runt plockar och försöker lösa de hela eftersom HAN är så orealistiskt när det gäller det mesta. Tids optimist också för den delen.


Tillslut så ber han mig bara vara tyst - "prata inte mer om det, lägg dig".  Så när jag går sista vändan till toan så smyg packar jag ner ngt i påsen och han ubrister " vad gör du nu då..??" .....-nääee, inget..................(packar ner min köksgrejer).

Jag har alltså börja dra dit mina saker för deras bekvämlighet ist för min egen. Standrad.


Det blir nog bra tillslut. 


Vi båda har ADHD men är så olika i väldigt mycket! den största gemensamma nämnaren vi har är- tada- hypokondri som vi båda lider kraftigt utav, livrädd för sjukdomar stora som små - behöver jag ens säga mer?.

så kan ni tänka er våran nivå när vi plötsligt får för oss ngt....  



hur som,


Återigen så skiner solen här så jag och Love har vart ute utan att frysa, vi mötte "dagens standrad kommentar " dvs en person som facinserades över min hunds storlek " SÅÅ liiiiiten huuuund, aldrig sett såååå liiiiten..." .

Jag är fortfarande feg för att be om avstånd och icke peta på min hund! han är ingen leksak i form av en gående nallebjörn som man tar förgivet att man på peta på vs gå fram till. Eftersom jag vill att han ska kunna gå förbi folk/djur utan att bry sig så blir det ett hinder så jag ska samla mod till att säga ifrån.


Annars händer det inte så mkt ytligt .. tycker bara tiden flyger iväg och imorse prata vi om att jag snart fyller 31 och det lät så deprimerande när "D" påminner mig om hur kort tid det är till pension- ja, ialf om man vill leva oändligt mkt längre än så...  . 


Jag har en bild av hur det kommer se ut i framtiden och jag har inte bråttom dit. Idagsläget känns det ganska rogivande att ens ha ngt att drömma om..det förvånar mig inte alls att de inte är drömmar om ett klassiskt svensson liv, jobba sönder sig själv, inte ha tid för nånting, matriella jakten. Kanske börjar jag hitta mig själv och hur JAG vill leva och inte hur det bör se ut och alla andra lever?.


Aja, Pyret sover så jag ska njuta en stund före jag påbörjar med middagen i form av köttfärslimpa/potatis. Imorgon har "D" tagit ledigt så då har vi en hel dag på att fin pusta så det är snyggt hos honom, han kanske till och med vill flytta hem?;)


Tjao!

  

Av jennahs - 24 februari 2016 08:04

...att vakna upp i en ny säng var ganska härligt endå  .


Igår for "D" och hans bror och hämtade upp nya sängen på 180cm!! det hade lätt räckt med en 160cm säng känner jag nu men nu är det redan gjort. Tidigare kändes sängen diskret i tvrummet men nu tog den upp all plats så nu vill jag hitta en ny lägenhet som passar oss, är  dock livrädd att love ska hoppa/ramla ner från sängen så vi har löst de provisoriskt men måste fixa det idag.


Idag måste vi städa ettan eftersom den ska hyras ut under helgen och det är MASSOR att göra i mina ögon men inte lika mkt i D´s ögon, standrad. Själv hade jag aldrig kunnat hyra ut min lägenhet och låta nån främling sova i min säng och allt därefter, nej så pengakåt och desperat är jag inte idagsläget ialf även om budgetten är tajt!;).


Påtal om budgett,

Det jag ska lägga ner pengar och prio på händan efter är maten, alltså bra råvaror och få i sig mindre halv fabrikat  osv men min lust och framför allt planering för mat är idagsläget under all kritik. Vi äter pizza alldeles för ofta och annan skräp mat eftersom vi inte hinner handla, och då blir de nå snabbt lagat.

Jag tappade min aptit under en längre period men den vände snabbt när min "vecka" kom igång och därefter har det barkat iväg med chips, chokladpudding, jordnötsringar jag äter allt som kommer i min väg. Som en häst.

Det allra bästa är att inte ha ångest över det. Åtminstonde inte lika mkt som man en gång hade.


Det jag istället har ångest över är att hämta ut mina snor dyra mediciner!!!!, mina utgifter är inte nådiga ett bra tag framöver. Till Maj åtminstonde.

Jag har hoppat ur glossybox eftersom man endå bara får ätbara saker, typ sockerfri choklad (uäääk) grönt the (som inte finns i butiker här) och små rabatter. Om man får smink så är det antingen lila ögonskugga lr rött/neon rosa läppstift. I månaden box fick man tandkräm. igen.

Enda anledningen till att man ens hade boxen på senare tid var för den föräntan man helatiden gick med, men den vänder lika fort som man öppnade locket till den.



Nepp, jag ska nog passa på och äta frukost ifred medans love mannen sussar sött brevid mig.







Presentation

Fråga mig

3 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2019
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Gäsbok


Ovido - Quiz & Flashcards